Svar på fråga, Nathalies blogg!
Fick nyligen en anonym fråga i en kommentar som jag tänkte ta och svara på nu, jag vet att det är säkert många som har undrat detta så förhoppningsvis får ni ett tillräckligt svar!
Fråga: hej, jag har för mig att du känner hon som äger nattstad.se/nattchii. Vad har hänt med hennes blogg? Vill så gärna läsa om hennes liv.
Jo det är såhär att hon har nu slutat två gånger med samma blogg av olika anledningar men de största är nog att hon har blivit så himla kränkt och utsatt för så otroligt mycket fördommar på grund av hennes unga ålder. Dessutom så har hon ofrivilligt påverkat unga tjejer på de sättat att de också vill bli gravida i ung ålder, då pratar vi alltså om tjejer som är yngre en Nathalie, dvs yngre än 15... Kortfattat så ville hon inte ha det på hennes samvete då det inte var meningen med hennes blogg så hon slutade.
Men hon har börjat blogga igen på en ny blogg! Ni hittar henne på nattstad.se/mammatillthindra eller så kan ni klicka på bilden ovan!
Ni får ta och läsa hennes blogg nu när hon väl har kommit tillbaks och denna gången får man hoppas hon stannar så vi inte missar något!
Svar på fråga
Fick en fråga i kommentarerna av Milina som jag kände att skulle vara lättare att svara på i ett inlägg då svaret kommer nog vara ganska långt, för en kommentar i alla fall.
Fråga: "Är det inte jobbigt att vara tonårs mamma? Man får massa elaka personer efter sig och måste vara ganska svårt att uppfostra ett barn när man själv är tonåring? :)
Sjukt söt bebis i alla fall! :D"
Sjukt söt bebis i alla fall! :D"
Jo, jag kan säga det direkt att det är väldigt jobbigt. Man får ta väldigt mycket skit från samhället, familj och alla andra runt sig. Jag känner många i min situation som har även blivit av med majoriteten av sina "vänner", vilket jag har också till en viss del men ändå har jag kvar alla som jag brydde mig om på riktigt. Men man förlorar inte bara vänner, utan man får en hel del falska vänner på köpet, en massa personer som inte brydde sig om dig, kände dig eller kanske inte ens tyckte om dig kommer helt plötsligt vara jätteintresserade av ditt liv och barn. Om dom inte tyckte om dig innan barnet, varför ska dom tycka om dig efter att du har fått barn? Sen finns det ju också folk som man inte var så bra kompis med innan som är genuint intresserade, men det gäller bara att känna skillnaden mellan dessa.
Jag kommer ihåg när jag la ut första magbilden på facebook när jag var i vecka 15. Av någon anledning så visste otroligt många om att vi väntade barn trots att vi hade inte berättat något själva. Men jag fick så många skitkommentarer. Jag höll ju huvudet högt och sa inget elakt tillbaka osv men det är mest nu efteråt dom det gör ont. Jag är inte arg på dom personerna. Dom får tycka precis vad dom vill och ha sina åsikter, det har ju alla, men jag förstår inte meningen med att dela sin åsikt utan syfte. Vad spelar det för roll om någon som gick i paralell klass med mig, någon av Svennes gamla kompisar som han inte har träffat i månader/år eller människor som jag inte ens har pratat med innan om dom tycker att jag ska göra abort? Det kommer andrig vara någon annans beslut och ingen ska tro att dom har rätt att yttra sig angående det, för det har dom inte med att göra! Självklart fick jag betydligt fler "Grattis" och "Lycka till" än hatkommentarer men ni vet hur det är, man får höra att man är snygg 100 gånger utan att tro på det men det räcker med att få höra en gång att man är ful och man glömmer aldrig bort det.
Här har ni magbilden och en pytteliten del av dom 115 kommentarerna.
Efter förlossningen påverkas man inte lika mycket. Om folk har vant sig och slutat bry sig vet jag inte, sånna här kommentarer möter jag inte i vardagen längre. Men det är också väldigt sällan folk säger det rakt ut till dig, oftast är det så att dom antingen gör det via internet eller så bara snackar dom skit och sprider rykten, dom kan glo, peka och viska men brukar inte våga gå upp till en och säga vad dom tycker.
Menmen skitsnack och elaka personer åsido. Det känns som att alla tror att det är mycket svårare att uppfostra ett barn när man själv är så ung men det är det inte. Föräldraskap är svårt, hur svårt det är beror inte på mammans ålder utan mer på barnet och andra omständigheter. Däremot är det svårt att fortfarande få sitt eget liv att fungera. Att vara förälder får man alltid att funka, allting löser sig i slutet men man har mindre tid för skola, kompisar och fritid m.m. Förutom ekonomin så skulle jag säga att det jobbigaste med att vara förälder i denna åldern är att man känner sig alltid så underlägsen. Om man är osäker på något så är det "jaha klart hon inte vet, hon är bara ett barn och har inte koll på något" eller om barnet skulle t.ex. bli sjukt så är det "nu har hon gjort något fel, tonåringar vet inte själva att man ska klä sig varmt" osvosv. Som tur är har vi fått väldigt trevligt och stöttande bemötande av BVC osv.
Hoppas detta besvarade din fråga, annars är det bra att skriva en kommentar om du fortfarande undrar något!
Asatros dop och konfirmering
Fick en fråga på bloggen och jag tänkte att det blir lättere att svara i ett inlägg, både för att det är långt, jag vill lägga till bilder och så får jag liknande frågor ganska ofta.
Fråga: "Jag har precis hittat till din blogg och jag undrar hur ett Asatro dop och konfirmation går till, om du vill berätta det? :)"
Jo själva ceremonin, både för dop och konfirmering urförs ungefär likadant. Alla som ska vara med samlas utomhus och bildar en cirkel. Sen så har man en gode/gydja vilket motsvårar en präst ungefär. Han eller hon utför alltså ceremonin. Hen börjar med att kalla dit goda och snälla väsen och sen så pratar hen en stund och läser upp gamla dikter från t.ex. Snorra Edda. I en konfirmering så brukar den som konfirnerats ha valt ur ca 3 verser från Eddukvaedi och får då läsa upp dom för alla, även prata om varför man har valt den och vad den betyder för en, men det är helt klart valfritt. Under ett dop däremot händer det mycket mer, bl.a. så får någon närstoende gå upp till bebisen och lägga en doppresent på hen, en annan får gå upp och mata bebisen osv. Men vare sig om det är dop eller konfirmering så avslutas ceremonin med att man har ett horn fyllt med öl(nästan alltid lättöl eller alkoholfritt) som får gå runt. När man får hornet ska man säga något, t.ex. ge personen(den som döps eller konfirmeras) råd eller liknande, sedan ska man antingen ta en klunk, hälla litegrann på jorden eller båda och sen ge hornet till nästa person. När hornet har gått runt är det ungefär som ett vanligt dop/konfirmering, man säger grattis och sen går in för att äta kakor!
Hoppas detta besvarade din fråga, annars är det bra att skriva en kommentar om du fortfarande undrar något! Kan även lägga ut lite bilder från min konfirmering och/eller Frejas dop.
