Sagan som började med "det var en gång"...

Idag är det tänkt att jag ska klippa mig runt klockan 5 nånstans. Längtar så mycket! Har väntat på att få klippa mig så länge.. min lugg har liksom vuxit så mycket att den är i stort sätt borta... Bara synd att jag kan inte klippa mig redigt för jag håller fortfarande på att växa ut min sidecut som jag rakade bort för några månader sen när jag var gravid.. den som hade precis vuxit ut tillräckligt för att passa till resten av mitt hår och då rakar jag bort skiten igen! Förstår inte mig själv ibland...

Men nu har jag bestämt att jag ska ge fan i att raka en sidecut på mig själv, blir alltid lika besviken efter ett tag.. det är liksom roligt dom första veckorna sen tröttnar man på det och det tar evigheter att växa till normal längd igen!